Empty Nose Syndrome kan påverka betydligt mer än själva näsan. I en Stanford-anknuten tvärsnittsstudie av 53 personer med verifierad ENS rapporterades i genomsnitt måttlig ångest och måttligt svår depression. Deltagarna beskrev också stora begränsningar i arbetsproduktivitet och andra dagliga aktiviteter, och högre ENS6Q-poäng var kopplade till större psykisk och funktionell belastning.
Studien försökte mäta den totala ENS-bördan
Patienter med ENS beskriver ofta påverkan på sömn, arbete, aktivitet, koncentration och psykiskt välbefinnande. Studien The functional and psychological burden of empty nose syndrome utformades för att kvantifiera delar av denna belastning med flera validerade frågeformulär.
Det var en tvärsnittsstudie, vilket innebär att deltagarna bedömdes vid en given tidpunkt. Studien kan därför visa samband mellan ENS-svårighetsgrad och andra problem, men inte fastställa orsak och verkan.
53 personer med verifierad ENS inkluderades
Deltagarna rekryterades via ENS-forum på internet. För att räknas som ENS-fall krävdes en positiv ENS6Q tillsammans med datortomografi av bihålorna eller annan stödjande medicinsk dokumentation. Det var alltså inte en studie som enbart byggde på självdiagnos.
Totalt inkluderades 53 personer. De fyllde i instrument för depression, ångest, dagtrötthet, arbetsproduktivitet och generell hälsorelaterad funktion.
Flera validerade instrument användes
PHQ-9 användes för depressiva symtom och GAD-7 för ångest. Epworth Sleepiness Scale mätte dagtrötthet, medan Work Productivity and Activity Impairment (WPAI) användes för arbete och andra aktiviteter. Dessutom användes EQ-5D-5L för generell hälsa och daglig funktion.
Genom att kombinera dessa instrument kunde forskarna bedöma ENS som ett bredare funktionellt hälsoproblem i stället för att enbart registrera nasala symtom.
Genomsnittet motsvarade måttlig ångest och måttligt svår depression
Den genomsnittliga GAD-7-poängen var 12,7, vilket motsvarar måttlig ångest. Den genomsnittliga PHQ-9-poängen var 17,9, vilket ligger inom området för måttligt svår depression.
Dessa värden beskriver gruppens genomsnitt och betyder inte att varje deltagare hade samma grad av psykisk påverkan. De visar däremot att den samlade psykiska symtombördan i kohorten var betydande.
Arbete och vardagsaktiviteter var kraftigt påverkade
Deltagarna rapporterade en genomsnittlig minskning av arbetsproduktiviteten på omkring 62 % bland dem som hade arbetsdata och cirka 65 % nedsättning i övriga aktiviteter. Det är ett av studiens viktigaste fynd eftersom det konkretiserar hur ENS kan påverka vardagsfunktion.
EQ-5D-5L visade också problem inom bland annat vardagsaktiviteter samt smärta och obehag. Studien beskriver därmed en belastning som omfattar både psykiska symtom och praktisk funktionsförmåga.
Svårare ENS6Q-symtom följde större belastning
Högre ENS6Q-poäng var signifikant korrelerade med mer uttalad depression och ångest. De var också kopplade till mer smärta eller obehag och större begränsningar i dagliga aktiviteter.
Korrelationen mellan ENS6Q och depression respektive ångest var statistiskt stark, med p < 0,001. Även samband med smärta/obehag och aktivitetsbegränsning var signifikanta.
Viktiga begränsningar
Deltagarna rekryterades från internetforum för personer med ENS. Det innebär risk för selektionsbias: personer med svårare symtom eller större behov av stöd kan vara mer benägna att delta. Studien saknade också en kontrollgrupp och var inte longitudinell.
Resultaten bör därför inte användas för att uppskatta exakt hur stor funktionsnedsättningen är hos alla ENS-patienter. De ger däremot tydligt stöd för att svår ENS kan vara förenad med betydande psykisk och funktionell belastning.
Den kliniska slutsatsen
Författarna argumenterade för ett multimodalt omhändertagande. Rekonstruktiva åtgärder kan riktas mot vävnadsförlust och nasala symtom, medan psykisk behandling kan behövas parallellt för patienter med depression, ångest eller annan sekundär belastning.
Det centrala budskapet är att utvärdering av ENS inte bör stanna vid näsans anatomi. Arbetsförmåga, vardagsaktivitet, smärta, sömn och psykisk hälsa är relevanta utfall när sjukdomens verkliga konsekvenser bedöms.
Vetenskaplig källa: Manji J, Nayak JV, Thamboo A. The functional and psychological burden of empty nose syndrome. Int Forum Allergy Rhinol. 2018;8(6):707–712. DOI 10.1002/alr.22097. PMID 29443458.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar