En prospektiv fallserie publicerad 2022 undersökte suicidala tankar hos 62 patienter med Empty Nose Syndrome före och sex månader efter nasal rekonstruktionskirurgi. Studien visar att den psykologiska belastningen kan vara mycket stor hos en del ENS-patienter och att kliniker därför bör bedöma både de nasala symtomen och den psykiska säkerheten.
- 62 ENS-patienter inkluderades.
- 23 av 62 rapporterade suicidala tankar före operation.
- Efter rekonstruktionskirurgi rapporterade 4 patienter suicidala tankar vid sexmånadersuppföljningen.
- Gruppen med suicidala tankar hade högre ENS6Q-, SNOT-25-, BDI-II- och BAI-poäng.
- ENS6Q-frågan ”nose feels too open” var signifikant mer uttalad i gruppen med suicidala tankar.
Vad ville forskarna undersöka?
ENS kan vara förenat med paradoxal obstruktion, torrhet, brännande känsla, lufthunger och en störd upplevelse av nasal luftpassage. Tidigare studier hade också visat hög förekomst av ångest och depressiva symtom. Huang och kollegor ville därför undersöka hur vanligt suicidalt tänkande var i en klinisk ENS-grupp och om dessa patienter kunde identifieras genom symtom- och psykologiska skattningar.
Studiedesign och mätinstrument
Studien var en prospektiv fallserie. Patienterna fyllde i SNOT-25, Empty Nose Syndrome 6-item Questionnaire (ENS6Q), Beck Anxiety Inventory (BAI) och Beck Depression Inventory-II (BDI-II) före och sex månader efter nasal rekonstruktionskirurgi.
Suicidala tankar identifierades genom BDI-II:s fråga om suicidalt tänkande. Det är viktigt att förstå att detta är en självrapporterad skattningsfråga och inte samma sak som en fullständig psykiatrisk riskbedömning.
23 av 62 rapporterade suicidala tankar före kirurgi
Vid baslinjen identifierades suicidala tankar hos 23 av de 62 patienterna. Av dessa angav 20 den lägsta positiva nivån – tankar på att ta sitt liv utan avsikt att genomföra dem. Två patienter angav en starkare önskan att dö och en patient angav den mest allvarliga svarsnivån.
Efter rekonstruktionskirurgi var motsvarande antal fyra patienter, samtliga på den lägsta positiva nivån. Resultatet är kliniskt intressant men studien saknade en randomiserad kontrollgrupp, så förändringen kan inte ensam bevisa att kirurgin orsakade hela förbättringen i psykiskt mående.
Mer uttalade ENS-symtom i riskgruppen
Patienterna med suicidala tankar hade signifikant högre totalpoäng på SNOT-25, ENS6Q, BDI-II och BAI än patienterna utan sådana tankar. Det visar att gruppen samtidigt hade större nasal symtombörda, sämre livskvalitet och högre depressions- och ångestpoäng.
Bland ENS6Q-frågorna var ”nose feels too open” signifikant mer uttalad hos patienter med suicidala tankar. Det är en association och ska inte tolkas som att just ett enda symtom orsakar suicidalt tänkande. Snarare pekar resultatet på att svårare ENS som helhet kan vara kopplat till större psykisk belastning.
Vad innebär resultaten kliniskt?
Författarnas slutsats var att vårdgivare behöver identifiera ENS-patienter med suicidala tankar tidigt och erbjuda lämpligt psykologiskt eller psykiatriskt stöd. Detta är inte ett argument för att betrakta ENS som en psykiatrisk sjukdom. Tvärtom visar studien att svår fysisk symtombörda och psykisk belastning kan förekomma samtidigt och behöver behandlas parallellt.
En patient med svåra ENS-symtom bör därför få sina nasala besvär utredda seriöst samtidigt som depression, ångest, sömnproblem och eventuell suicidrisk bedöms som egna behandlingsbara problem.
Begränsningar
Studien omfattade 62 patienter från ett specialistcentrum och är en nivå-4 fallserie. Resultaten kan därför inte användas för att säga att 37 procent av alla ENS-patienter i världen har suicidala tankar. Patienter som remitteras till ett ENS-center kan ha svårare symtom än genomsnittet.
Studien visar inte heller att ENS är den enda orsaken till suicidalt tänkande hos varje individ. Psykisk ohälsa påverkas av många faktorer. Det centrala fyndet är den tydliga kopplingen mellan hög ENS-symtombörda och högre psykologisk belastning i den studerade gruppen.
Varför den här forskningen är viktig
Det är lätt att antingen överdramatisera eller bagatellisera psykiska konsekvenser av en svår kronisk sjukdom. Den här studien talar för en tredje väg: att beskriva resultaten sakligt, fråga aktivt om mående och säkerhet och samtidigt fortsätta utreda och behandla de fysiska ENS-symtomen.
Vetenskaplig källa: Huang CC, Wu PW, Lee CC, Chang PH, Huang CC, Lee TJ. Suicidal thoughts in patients with empty nose syndrome. Laryngoscope Investigative Otolaryngology. 2022;7(1):22–28. PMID 35155779. PMCID PMC8823180. DOI 10.1002/lio2.730. PubMed · Full text.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar