Svårt Empty Nose Syndrome kan påverka sömn, arbete, koncentration, ångest och depression. Forskning har också dokumenterat suicidala tankar hos en del patienter med etablerad ENS. Den här sidan förklarar vad studierna faktiskt visar och skiljer forskningsfynd från de enskilda patientfall och kinesiska mediereportage som låg bakom den äldre versionen av artikeln.
Att psykisk ohälsa och suicidala tankar förekommer hos ENS-patienter betyder inte att näsmusselkirurgi automatiskt leder till detta. Studierna gäller redan diagnostiserade ENS-grupper och visar samband mellan hög symtombelastning och psykisk belastning. Enskilda dödsfall efter näsoperation måste bedömas individuellt och kan inte förklaras med en enda faktor utan dokumentation.
Varför artikeln har skrivits om
Den tidigare versionen av denna sida byggde på en svensk översättning av kinesiska artiklar och kommentarer om patienter som blivit svårt sjuka efter näsoperation. Den blandade samtidigt patientberättelser, juridiska uppgifter, fysiologiska teorier och generella påståenden om näskirurgi. Det gjorde det svårt för läsaren att se vad som faktiskt var forskningsbelagt och vad som var en uppgift från ett enskilt reportage.
Den nya versionen behåller ämnet och källmaterialet men ändrar strukturen. Först presenteras det som är känt från ENS-forskningen om symtom, psykisk belastning, sömn och suicidala tankar. Därefter redovisas de historiska kinesiska fallen som patient- och medieuppgifter. På så sätt går det att ta lidandet på allvar utan att tillskriva varje enskilt dödsfall en medicinsk orsak som inte är fastställd.
Det är också viktigt för den som själv överväger en näsoperation. Informationen blir mer användbar när risker beskrivs med rätt proportioner: ENS är en erkänd men ovanlig och svår postoperativ komplikation; inte ett förväntat resultat av vanlig septoplastik eller modern, begränsad turbinatreduktion.
Vad Empty Nose Syndrome är
Empty Nose Syndrome, på svenska ofta kallat Tom Näsa-syndrom, uppträder framför allt efter kirurgi där volymen i näsmusslorna har reducerats. Ett typiskt drag är paradoxal nästäppa: näshålan kan vara anatomiskt öppen samtidigt som patienten känner att det är svårt att få ett tillfredsställande andetag genom näsan.
Andra karakteristiska symtom är uttalad torrhet, sveda eller brännande känsla, skorpbildning, känslan att näsan är för öppen, kvävningskänsla och nedsatt upplevelse av luft som passerar. Vissa patienter beskriver dessutom sömnsvårigheter, koncentrationsproblem, trötthet, ångest och depression.
Patofysiologin är inte fullständigt klarlagd. Systematiska översikter har identifierat flera återkommande områden: förändrad aerodynamik, annorlunda mucosal cooling, trigeminal sensorik, anatomiska förändringar, slemhinneförändringar, psykisk belastning, hyperventilation och funktionella förändringar i hur hjärnan bearbetar nasal luftstimulering. Ingen enskild mekanism förklarar alla patienter.
Näsmusslorna och den sensoriska näsan
De nedre näsmusslorna är kärlrika, slemhinneklädda strukturer på näsans sidovägg. De bidrar till att forma luftströmmen och hjälper till att värma, fukta och filtrera inandningsluften. Deras storlek växlar också över tid som en del av näscykeln.
En viktig del av näsandningen är sensorisk. När luft rör sig över slemhinnan uppstår bland annat avkylning och trigeminal stimulering. Hjärnan använder sådan information för att skapa upplevelsen av en fri och fungerande näsandning. Därför kan två näsor med ungefär samma geometriska öppning upplevas helt olika.
ENS-forskning har rapporterat både förändrade luftflödesmönster och nedsatt känslighet för mentol/kylstimuli hos vissa patienter. Resultaten stödjer att symtomen inte kan reduceras till frågan om näsan är “öppen” eller “stängd” vid en vanlig undersökning.
Varför svår ENS kan bli så belastande
En central skillnad mellan ENS och många andra postoperativa besvär är att symtomet är kopplat till något som sker kontinuerligt: andningen. När varje inandning upplevs som otillfredsställande, för torr eller på annat sätt fel kan det bli svårt att få perioder av verklig vila från symtomet.
För vissa patienter dominerar känslan av lufthunger eller kvävning. För andra är torrhet, brännande smärta eller förlorad luftflödeskänsla mest framträdande. Om sömnen samtidigt faller sönder kan den totala belastningen snabbt bli större än vad en vanlig nässymtomskala antyder.
Denna belastning är mätbar. I en studie på 53 ENS-patienter rapporterades måttligt svår depression och måttlig ångest i gruppen, tillsammans med tydlig påverkan på arbetsproduktivitet och övriga aktiviteter. Svårare ENS-symtom korrelerade med större psykisk och funktionell påverkan.
Paradoxal nästäppa och förlorad luftflödeskänsla
Den paradoxala obstruktionen är ofta svår att förstå för både patienter och vårdgivare. Om endoskopi eller CT visar en stor passage kan den spontana slutsatsen bli att patienten borde kunna andas bra. Men upplevelsen av näsandning beror på mer än tvärsnittsarea.
Computational fluid dynamics har i ENS-studier visat att luft kan fördelas på ett onormalt sätt genom den postoperativa näsan. Om områden med stor sensorisk betydelse får mindre fysiologisk stimulering kan näsan upplevas som “tom” eller som om luften passerar utan att registreras. Experimentell trigeminal testning har också funnit sensoriska avvikelser i vissa ENS-grupper.
Det är därför kliniskt rimligt att fråga om patienten känner luftflödet, om näsan känns överdrivet öppen och om symtomen förändras vid ett Cotton test där volym tillfälligt återförs till näshålan. Sådana uppgifter kan vara mer relevanta för ENS än ett generellt konstaterande att näsan ser öppen ut.
Torrhet, sveda och kroniskt obehag
Näsans slemhinna arbetar normalt i ett fuktigt mikroklimat. När anatomi och luftflöde förändras kan även avdunstning, lokal kylning och slemhinnans belastning förändras. ENS-patienter beskriver ofta torrhet, sveda, skorpor eller en känsla av kall och obehaglig luft.
De äldre patientberättelserna använder ibland mycket starka formuleringar för smärtan. De bör läsas som subjektiva beskrivningar, inte som objektiva bevis på en viss vävnadsskada. Men långvarigt obehag är i sig viktigt eftersom det kan bidra till sömnlöshet, koncentrationssvårigheter och ett konstant fokus på andningen.
Alla sådana symtom är inte ENS. Torrhet och sveda kan också ses vid läkemedelspåverkan, infektion, septumperforation, inflammatorisk nässjukdom, primär atrofisk rinit och andra tillstånd. Därför behövs öron-näsa-halsbedömning och differentialdiagnostik.
Sömnbrist som förstärkande faktor
Sömnstörning är väl dokumenterad vid ENS. Forskning har visat att patienter kan ha uttalad sömnpåverkan och att sömnproblem samvarierar med psykisk belastning. Detta är fysiologiskt och kliniskt viktigt eftersom kronisk sömnbrist i sig försämrar koncentration, stresstolerans, smärtreglering och emotionell stabilitet.
Det betyder inte att sömnbrist ensam förklarar ENS. Snarare kan den bli en förstärkande länk: obehaglig näsandning gör det svårt att komma till ro, dålig sömn gör nästa dags symtom svårare att hantera, och den ökade stressen kan i sin tur göra andningen mer uppmärksammad och ansträngd.
Vid svår ENS bör därför sömn tas upp som en egen behandlingsfråga. Det kan vara lika viktigt att kartlägga sömntid och nattliga uppvaknanden som att dokumentera hur näsan ser ut på dagtid.
Hyperventilation och andningsreglering
En prospektiv studie från Frankrike undersökte om dyspné hos ENS-patienter kunde vara kopplad till hyperventilationssyndrom. Av 29 remitterade patienter genomgick 22 en fullständig utredning, och 17 av dessa 22 uppfyllde studiens kriterier för hyperventilationssyndrom.
Detta är ett viktigt fynd men ska inte övergeneraliseras. Studien visar inte att alla ENS-patienter hyperventilerar eller att 77,3 procent är en prevalens som kan överföras till alla kliniker. Gruppen var liten och bestod av patienter som remitterats till ett specialistcentrum.
Den visar däremot att andningsmönster och koldioxidreglering kan vara relevanta hos en del patienter. Hyperventilation kan i sig ge yrsel, parestesier, hjärtklappningskänsla, bröstobehag och en stark känsla av andnöd. När detta kombineras med förlorad nasal luftflödeskänsla kan symtombilden bli mycket belastande.
Arbetsförmåga och vardagsfunktion
ENS påverkar i svåra fall mer än en symtomskala. Den publicerade studien om funktionell och psykologisk belastning fann stor påverkan på både arbetsproduktivitet och andra vardagsaktiviteter. Det stämmer också med återkommande patientberättelser om svårigheter att arbeta, resa, motionera eller hålla koncentrationen under längre perioder.
Funktionsnedsättningen kan bli svår för omgivningen att förstå eftersom patienten ofta inte har ett synligt handikapp. En person kan se frisk ut samtidigt som sömn, andning och konstant sensoriskt obehag tar en stor del av den mentala kapaciteten. Det kan skapa konflikter med familj, arbetsgivare och vård om tillståndet inte är känt.
Det är därför mer informativt att fråga vad patienten faktiskt klarar i vardagen än att enbart bedöma hur öppen näshålan ser ut.
Depression och ångest i ENS-forskningen
Depression och ångest är återkommande fynd i ENS-studier. En systematisk översikt och meta-analys publicerad 2025 sammanställde 11 studier med sammanlagt 401 patienter. De beräknade prevalenserna var höga för både depression och ångest, även om osäkerhetsintervallen var breda och studiernas metoder varierade.
I studier som jämförde ENS med kronisk rhinosinuit var depression vanligare i ENS-gruppen. Detta stödjer att den psykiska belastningen inte bör avfärdas som en ospecifik reaktion som är lika vanlig vid alla kroniska näsbesvär.
Samtidigt kan studierna inte fullt ut avgöra riktningen på sambandet. Depression och ångest kan vara konsekvenser av svåra kroniska symtom, kan förstärka upplevelsen av symtom och kan hos vissa patienter ha funnits redan före kirurgin. Det är därför bäst att se dem som kliniskt viktiga samsjukligheter och delar av en komplex sjukdomsbild, inte som ett argument för att ENS är “psykiskt”.
Studien om suicidala tankar hos 62 ENS-patienter
Den mest direkta forskningen på suicidala tankar vid ENS publicerades 2022. Forskarna följde 62 patienter med diagnostiserad ENS och använde SNOT-25, ENS6Q, Beck Anxiety Inventory och Beck Depression Inventory-II före och sex månader efter rekonstruktiv näskirurgi.
Före operationen identifierades suicidala tankar hos 23 av 62 patienter. De flesta, 20 personer, angav tankar utan avsikt att agera på dem. Två personer valde en högre svarsnivå och en person den mest allvarliga kategorin. Vid sexmånadersuppföljningen angav fyra personer den lägsta graden av suicidala tankar och övriga 58 ingen sådan tanke på den aktuella frågan.
Patienterna med suicidala tankar hade före operationen högre SNOT-25, ENS6Q, depressions- och ångestpoäng än gruppen utan sådana tankar. Även ENS6Q-symtomet att “näsan känns för öppen” var mer uttalat i gruppen med suicidala tankar.
Studien är viktig eftersom den visar att suicidrisk inte är ett hypotetiskt ämne i ENS-vården. Men den är en fallserie på 62 patienter och bevisar inte att ENS ensamt orsakade tankarna. Forskarna framhöll själva behovet av screening, psykologiskt/psykiatriskt samarbete och större studier.
Hur resultaten bör tolkas
Det är lätt att göra två motsatta fel. Det ena är att se en öppen näsa och anta att patientens allvarliga symtom måste vara psykiatriska. Det andra är att se den höga psykiska belastningen i ENS-studier och hävda att varje psykiatriskt symtom eller dödsfall efter näsoperation direkt orsakas av borttagen turbinatvävnad.
Forskningsläget stödjer inget av dessa ytterlägen. ENS är ett postoperativt tillstånd med karakteristiska nasala symtom och dokumenterade fysiologiska forskningsfynd. Samtidigt är depression, ångest, sömnbrist och suicidala tankar komplexa fenomen med flera möjliga bidragande faktorer.
Den mest medicinskt användbara slutsatsen är därför att svår ENS ska behandlas som ett tillstånd där både näsfunktion och psykisk hälsa behöver bedömas aktivt. Det är inte en konkurrens mellan två förklaringsmodeller.
Psykiatrisk och psykologisk hjälp är en del av behandlingen
När en ENS-patient utvecklar svår depression, ångest eller suicidala tankar ska det tas om hand direkt, precis som hos patienter med andra svåra kroniska sjukdomar. Psykologisk eller psykiatrisk behandling innebär inte att läkaren förnekar en fysisk nässkada eller ett postoperativt tillstånd.
Kognitiv beteendeterapi, stödjande terapi, behandling av depression eller ångest och strukturerad sömnbehandling kan minska delar av den totala belastningen. Samtidigt behöver patienten få en medicinsk ENS-utredning så att behandlingsbara nasala faktorer inte förbises.
Det dubbla perspektivet är särskilt viktigt under perioder när specifik ENS-behandling dröjer eller när resultatet av rekonstruktiv kirurgi är osäkert. Patientens säkerhet och funktion behöver stödjas under hela förloppet.
ENS-specifik utredning och behandling
Utredningen kan omfatta detaljerad operationshistorik, endoskopi, ENS6Q, SNOT-frågeformulär, bilddiagnostik när det är motiverat och Cotton test. Cotton test innebär att man tillfälligt lägger material i en strategisk del av näshålan för att bedöma om ökad volym och förändrat luftflöde minskar symtomen.
Konservativ behandling inriktas ofta på slemhinnan: saltlösning, fukt, gel och behandling av samtidig infektion eller rhinit när det finns. Vid dokumenterad dysfunktionell andning eller hyperventilation kan andningsrehabilitering vara relevant.
För utvalda patienter kan rekonstruktiv kirurgi övervägas. Målet är då vanligen att öka volymen i näshålan och styra luftflödet snarare än att “återskapa” en normal näsmussla i alla dess funktioner. Systematiska översikter visar förbättringar i många fallserier men också att evidensens kvalitet är begränsad och att randomiserade kontrollerade studier saknas.
Vad detta betyder inför septoplastik och näsmusselkirurgi
Detta material ska inte läsas som att septoplastik eller all turbinatkirurgi är olämplig. Många patienter har verklig strukturell nästäppa och kan få stor nytta av korrekt indikerad kirurgi. Det viktiga är att operationen är riktad mot ett tydligt problem och att fungerande vävnad och slemhinna bevaras så långt det är möjligt.
Inför näsmusselkirurgi är det rimligt att fråga vilken teknik som ska användas, hur mycket vävnad som planeras att reduceras, om slemhinnan bevaras och vilka medicinska behandlingar som redan har prövats. Vid septoplastik bör man även bedöma nasalvalv och andra orsaker till obstruktion så att inte septum blir en standardförklaring till varje nästäppa.
Informerat samtycke bör omfatta både vanliga komplikationer och ovanligare långvariga problem när de är relevanta. ENS behöver beskrivas sakligt: en möjlig men inte förväntad komplikation, starkast förknippad med förlust av turbinatvävnad eller funktion.
Bakgrunden i de kinesiska reportagen
Den äldre artikeln återgav flera kinesiska texter om näsoperation, privata sjukhus, sökmotorannonser och patienter som ansåg att de hade utvecklat ENS. Materialet är viktigt som dokumentation av hur frågan diskuterades i Kina och hur svårt drabbade patienter beskrev sin situation.
Det är däremot inte epidemiologisk forskning. Mediereportage kan innehålla uppgifter från familjer, advokater, patienter, rättsmedicinska utlåtanden och intervjuade läkare som inte alltid går att verifiera oberoende. Därför presenteras materialet här i en tydligt avgränsad historisk del.
Den äldre texten innehöll också generella påståenden om kinesiska sjukhus och vårdsystem. De är tidsbundna och kan inte användas som beskrivning av dagens kinesiska ÖNH-vård utan ny verifiering.
Fallet Zhang Rui
I den historiska kinesiska rapporteringen beskrivs Zhang Rui, 27 år, som sökte vård för rhinit i Urumqi 2016. Enligt den översatta texten fick hon under samma vårdepisod flera diagnoser och genomgick bland annat septumkirurgi och behandling av näsmusslorna. Familjen beskrev därefter kraftig smärta, sömnproblem och uttalade förändringar i hennes psykiska tillstånd före hennes död kort tid senare.
Den översatta rapporten beskriver även ett rättsmedicinskt utlåtande som kritiserade delar av vården, bland annat behandlingsindikation, omfattning, informerat samtycke och att en stegvis behandlingsprincip inte hade följts. Enligt texten bedömde utlåtandet att medicinska fel hade bidragit till dödsfallet i viss omfattning.
Det är viktigt att inte gå längre än källan. Reportaget visar en allvarlig postoperativ händelse och en juridisk tvist. Det fastställer inte i sig en vetenskapligt verifierad ENS-diagnos eller att ENS var den enda orsaken till dödsfallet. Den skillnaden saknades i delar av den gamla artikeln och är nu tydlig.
Sun Sulins patientberättelse
Sun Sulin beskrev i kinesisk media svåra symtom efter partiell kirurgi på mellersta och nedre näsmusslor. Hon rapporterade bland annat extrem torrhet, nedsatt luftflödeskänsla, huvudvärk, andningsbesvär och kraftig funktionsnedsättning. Hennes berättelse har blivit en av de mer spridda kinesiska patientbeskrivningarna av ENS.
Sådana berättelser har ett värde även när de inte kan användas som medicinska fallserier. De kan visa hur ett tillstånd påverkar hela vardagen och varför en person med en till synes öppen näsa kan uppleva ett stort lidande. De kan också hjälpa läkare att förstå vilka frågor som behöver ställas utöver traditionell nästäppa.
Men patientberättelsen är inte ett bevis för alla fysiologiska samband som patienten själv eller en journalist föreslår. När exempelvis magbesvär, lungbesvär eller infektionskänslighet nämns måste sådana symtom bedömas separat och kan inte automatiskt tillskrivas ENS.
Påståenden från den äldre texten som har korrigerats
Den tidigare versionen återgav bland annat ett påstående om att mer än 20 procent av näsoperationer skulle leda till Empty Nose Syndrome. Den siffran har inte kunnat beläggas i de peer-reviewade ENS-studier som används för denna uppdatering och återges därför inte som fakta.
Även påståendet att borttagning av näsmusslor generellt skulle ge systemisk syrebrist, trötthet och organsymtom genom en enkel kedja har tagits bort. ENS-forskning dokumenterar förändrad nasal fysiologi och i vissa grupper hyperventilation, men det är inte samma sak som att alla patienter utvecklar kronisk generell hypoxi.
Påståenden om att stora kategorier av sjukhus helt skulle ha slutat med vissa operationer har också flyttats bort från huvudtexten eftersom de var tids- och platsbundna uppgifter i media, inte generella medicinska riktlinjer.
Det gör inte ENS mindre allvarligt. Tvärtom blir argumentationen starkare när den bygger på dokumenterade fynd: paradoxal obstruktion, sensoriska och aerodynamiska avvikelser, svår sömnpåverkan, betydande depression och ångest i kliniska kohorter samt dokumenterade suicidala tankar hos en del patienter.
Forskningskällor och arkivmaterial
- Suicidal thoughts in patients with empty nose syndrome
- Depression and anxiety in ENS: systematisk översikt och meta-analys
- The functional and psychological burden of empty nose syndrome
- Investigating hyperventilation syndrome in ENS
- Sleep impairment in patients with ENS
- Systematic review and management algorithm for ENS
Öppna den äldre svenska översättningen och kommentaren som arkivmaterial
Jag såg en nyhetsrapport: I slutet av augusti 2016 hittade en 27-årig kvinna vid namn Zhang Rui ett sjukhus i Urumqi genom en sökning på Baidu. Hon genomgick en bilateral anterior ethmoidal nervblockad och en nässeptumkorrektion. Efter operationen utvecklade hon psykologiska störningar och psykiska symtom. En och en halv månad senare tog hon sitt liv genom att hoppa från en byggnad. Hennes familj tror att den misslyckade operationen orsakade att Zhang Rui led av "Empty Nose Syndrome". Hur smärtsamt är "Empty Nose Syndrome"? Det verkar som om självmord inte är ett isolerat fall.
Kapitel (1)
På grund av intervjun med titeln "Gruppen för Empty Nose Syndrome bakom brudens död i ett fall, där andningen kändes som att bli knivhuggen", har jag nyligen kommit i kontakt med några patienter och misstänkta patienter med Empty Nose Syndrome som ännu inte har blivit diagnostiserade. Jag vill dela med mig av mina preliminära tankar.
1.
Rhinit är inte detsamma som Empty Nose Syndrome; de två begreppen bör inte blandas ihop.
2.
Akademiker Han Demin, en inhemsk expert på näsbehandling, har uppgett att mer än 20 % av näsoperationer resulterar i Empty Nose Syndrome.
3.
Behandlingen av Empty Nose Syndrome är fortfarande en global utmaning och det finns för närvarande ingen tillgänglig bot.
4.
Inhemska universitetssjukhus har till stor del slutat utföra lokala näsoperationer och liknande ingrepp. Däremot fortsätter privata sjukhus, särskilt de i Putian, att utföra dessa operationer. Individer som inte hade Empty Nose Syndrome har utvecklat det som ett resultat. Till exempel sökte Sun Sulin ursprungligen behandling för öronklåda, men efter operationen utvecklade hon Empty Nose Syndrome. Zhang Ruis familj rapporterade att Zhang Rui från början endast behandlades för rhinit, men att läkaren oansvarigt genomförde näsoperation. Efter kraftiga blödningar och outhärdlig smärta begick hon självmord genom att hoppa från en byggnad en och en halv månad senare.
5.
Patienter med Empty Nose Syndrome verkar fysiskt normala, utan saknade lemmar, men de lider konstant av smärta. "Varje sekund känns som en kniv som stabbas in i hjärnan," sade Sun Sulin, en patient med Empty Nose Syndrome. Hon förstår särskilt Zhang Ruis självmord. "Jag ville begå självmord varje dag i mer än ett år. Om det inte vore för att min familj övervakade mig noga, skulle jag ha lyckats för länge sedan." Det centrala problemet är att många misstar dem för att vara mentalt sjuka. Till exempel behandlade Sun Sulins familj henne initialt som en mentalpatient. Sun Sulin nämnde att en annan Empty Nose Syndrome-patient lämnade ett självmordsbrev innan de tog sitt liv, där det stod: "Tänk inte att jag är mentalt sjuk; detta är den största förolämpningen mot mig." Jag vill klargöra att många som från början endast hade mild rhinit, som kunde ha behandlats med medicin, istället opererades av vissa läkare på vissa sjukhus (jag betonar vissa, inte hela den medicinska gemenskapen). Ett litet antal av dem (återigen ett litet antal) utvecklade Empty Nose Syndrome och så småningom försökte eller begick självmord. Därför måste jag betona igen att vi inte kan generalisera eller göra svepande uttalanden. Detta är bara mina grova tankar; var vänlig och kritisera och rätta mig.
Kapitel (2)
Jag är en patient med Empty Nose Syndrome, så jag har några personliga åsikter om detta: Varför begick rhinitpatienten Zhang Rui självmord på grund av de outhärdliga konsekvenserna av en misslyckad operation? Jag tror att vi bör börja med att förstå näsmusslorna. Vad är näsmusslorna? De nedre näsmusslorna, som är täckta med ett lager slemhinna, har ett lager av slem på ytan, och vissa cilier som är osynliga för blotta ögat. De flesta operationer på näsmusslorna utförs på de nedre näsmusslorna. Vad är funktionen hos den nedre näsmusslan? Enkelt uttryckt fungerar den nedre näsmusslan som en superladdare, luftfuktare, renare och luftkonditionering. Den upprätthåller näsmotstånd, reglerar luftflödet, justerar temperaturen och fukten på inandad luft, samt filtrerar och sterilariserar den. Vad är konsekvenserna av operationen? När för mycket av den nedre näsmusslan avlägsnas är den mest omedelbara känslan brist på näsmotstånd, svårigheter med andningen och en minskad luktförmåga. Om nässlemhinnan, slemmet och cilierna som täcker näsmusslan skadas, kan patienten känna att halsområdet blir särskilt torrt och luftflödet är knappt märkbar. Bristen på effektivt filtrerad luft kan orsaka reflexhuvudvärk, och otillräckligt syre kan leda till trötthet. Den resulterande depressionen, neurasthenin och dålig sömnkvalitet är bara några av de många symtomen. Med så många biverkningar kan du förstå hur plågsamt livet är för patienter med Empty Nose Syndrome. Jag har nu glömt hur det känns att vara uppfriskad. Nu borde du förstå varför patienter med rhinit kan begå självmord efter en misslyckad operation, eller hur? Jag vet inte hur länge jag kan hålla ut, men vem skulle välja döden om de kunde leva väl?
Svar på allas fråga om hur man behandlar rhinit:
1.
Den mest direkta och effektiva metoden är att flytta till en plats med bra luftkvalitet.
2.
Skölj regelbundet näshålan med fysiologisk saltlösning och undvik läkemedel som innehåller hormoner eller andra substanser som kan irritera nässlemhinnan.
3.
För dem som har försökt andra behandlingar utan framgång och vars livskvalitet är allvarligt påverkad, kan "submukosal resektion av den nedre näsmusslan" övervägas noggrant.
4.
Om du har en sned nässkiljevägg och den är allvarlig nog att orsaka andningsstopp på natten, överväg då operation för att korrigera nässkiljeväggen.
5.
Välj alltid ett välrenommerat offentligt universitetssjukhus för operation, kontrollera om avdelningen är utlagd, och se till att läkaren har en giltig legitimation. Spara alla medicinska journaler för att kunna hantera eventuella medicinska olyckor.
6.
Lita inte på Baidu! Lita inte på Putian-systemet! Lita inte på alla medicinska annonser och rekommendationer från “släktingar och vänner”! Motstå frestelser och tänk kritiskt!
Kapitel (3)
En 27-årig kvinna sökte behandling för kronisk rhinit innan hon blev förlovad. Hon genomgick operation samma dag som hennes första diagnos och föll till sin död 19 dagar senare. Hennes familj stämde sjukhuset och Baidu.
Varför hände detta?
I går kväll sände Shandong TVs program "Undersökning" en rapport med titeln "Mysteriet med bruden som föll till sin död efter att ha behandlats för rhinit." Låt oss gå igenom den tillsammans—
Kvinnan det handlar om var Zhang Rui, 27 år gammal, som bodde i Urumqi och planerade att gifta sig med sin pojkvän det året. Ingen förväntade sig att en kvinna som förberedde sig för att omfamna ett nytt liv skulle hoppa från sin 14-våningsbyggnad en natt, och lämna efter sig en rad olösta mysterier.
Ett halvår har gått sedan Zhang Ruis fall, men det finns fortfarande ett stort märke kvar i grönområdet där hon landade. Polisens utredning drog slutsatsen att dödsorsaken var ett fall från höjd. Invånarna i området nämnde att Zhang Rui hade betett sig märkligt innan sin död, men orsaken till att hon föll från byggnaden var inte vad invånarna hade gissat. Zhang Rui och hennes pojkvän hade varit ett par i åtta år, och ingen av dem kom ursprungligen från Urumqi. De startade ett mjukvaruföretag i Urumqi och arbetade hårt i mer än fem år, med deras liv och relation som förbättrades stadigt. Det var fram till en liten hälsokontroll innan deras bröllop. Zhang Ruis rhinit var inte särskilt allvarlig, bara uttalad vid förkylning och orsakade mycket klart nässekret. I augusti sökte hon på Baidu efter behandlingar för rhinit i Urumqi.
I slutet av augusti 2016 sökte Zhang Rui efter termerna "Urumqi" och "rhinit" på Baidu och blev dirigerad till webbplatsen för Urumqi Edward Hospital. Efter att ha bokat en tid online, gick hon till sjukhuset den 27
för att träffa en läkare vid namn Hu Jiankui för behandling av rhinit. På dagen för sitt första besök blev Zhang Rui diagnostiserad med allergisk rhinit, hypertrofisk rhinit, sinuit och en sned nässkiljevägg. Hon genomgick en bilateral anterior ethmoidal nervblockad, turbinatablation och nässeptumkorrektion. Operationen kostade Zhang Rui mer än 4 000 yuan. Under veckan efter operationen spenderade hon hundratals yuan varje dag på uppföljningsbehandlingar på sjukhuset. På morgonen den sjunde dagen upplevde Zhang Rui kraftiga näsblödningar. Den tionde dagen efter operationen återvände hon till Edward Hospital för att få bort förbandet från sin näsa.
Enligt Xiao Yang, kvarstod Zhang Ruis smärta kontinuerligt från den dagen. Hon kunde inte arbeta eller leva ett normalt liv och upplevde hallucinationer, kände som om någon försökte skada henne. Sjutton dagar efter rhinitoperationen, och två dagar innan hennes fall, tog Xiao Yang Zhang Rui till psykiatrisk avdelning. Den medicinska journalen noterade symtom som långsamt svar, förvirring, irritabilitet, otålighet, sömnsvårigheter och dålig arbetsförmåga. En utredning visade att Zhang Rui hade svag känslomässig kontroll. Zhang Ruis familj trodde att hennes fall var relaterat till rhinitoperationen och stämde därefter Edward Hospital. Det är värt att notera att Zhang Ruis familj även inkluderade Baidu som svarande i stämningen.
Zhang Ruis familjs advokat, Hong Li, förklarade: "När du skriver 'Urumqi rhinit' i Baidu, är de tre första resultaten alla Edward Hospital, vilket kan ge vanliga användare intrycket att det är det bästa sjukhuset, vilket potentiellt vilseleder dem." Efter att ha representerat Zhang Rui, fick Hong Li sökresultaten noterade. Notariseringen visar att i september 2016, när man sökte efter "Urumqi rhinit" på Baidu, gavs flera resultat för Urumqi Edward Hospital, med den sista raden av sökresultaten som indikerade "v" och "annons." Shuimogou District People's Court i Urumqi accepterade fallet.
Självmordet av en ogift brud är verkligen tragiskt och beklagligt. Men detta väcker en viktig fråga: varför stämde Zhang Ruis familj sjukhuset som utförde rhinitoperationen, och även Baidu? Hur kunde en rhinitoperation leda till att en patient begick självmord? För att besvara dessa frågor måste vi först förstå ett begrepp inom öron-, näs- och halsmedicin: turbinatablation.
Turbinatablation innebär borttagning av en del av turbinaten. Kan denna procedur göra någon så obekväm att de kan överväga självmord? Vi hittade en rättighetsskyddsgrupp för patienter med Empty Nose Syndrome, många av vilka har genomgått turbinatablation. Vi talade med en patient vid namn Sun Sulin, som i slutet av 2013 spenderade över 4 000 yuan på partiell borttagning av de mellersta och nedre näsmusslorna på ett sjukhus i Shanghai på grund av öronsmärta. En vecka efter operationen liknade Sun Sulins symtom de som beskrivits av Zhang Rui.
Sun Sulin rapporterade till media att varje andetag hon tog under mer än tre år kändes som en kniv som drevs in i hennes hjärna och lungor. Luften kändes överdrivet torr och irriterande. Hon förklarade: "Jag måste ständigt spraya medicin och bära den med mig dygnet runt. Trots detta är det bara en tillfällig lösning. Fuktigheten är minimal, och det hjälper inte med problemet. Min näsa har ingen känsla; jag kan inte känna luftflödet eller andningen. Dessutom har det förvärrat mina lungor och min mage. Jag känner mig ständigt illamående och har en kall mage. Mina lungor hostar hela tiden, och jag får ofta förkylningar och feber. Mitt immunförsvar är komprometterat, vilket gör att kall luft och bakterier går direkt till mina lungor. Efter den partiella borttagningen av de mellersta och nedre turbinaterna led jag av magont, huvudvärk, andnöd, allmän svaghet och förlorade min arbetsförmåga, vilket krävde att jag låg i sängen under lång tid. Min man var tvungen att säga upp sig från sitt jobb för att ta hand om min kost och dagliga behov. Jag tror att Zhang Rui begick självmord genom att hoppa från en byggnad för att han inte kunde uthärda smärtan efter sin operation."
Kan partiell borttagning av de mellersta och nedre näsmusslorna leda till symtom associerade med Empty Nose Syndrome? Vad är karaktären av denna operation i klinisk praxis? Reportern försökte kontakta öron-, näs- och halsavdelningar på sjukhus i Beijing, Shandong och andra platser för förtydligande, men flera experter avböjde intervjufofrågningarna på grund av bristen på en tydlig nationell hållning.
Xinjiang Yunxiang Judicial Appraisal Institute utförde en rättsmedicinsk klinisk bedömning baserat på Zhang Ruis medicinska journaler från Edward Hospital och de psykiatriska journalerna som tillhandahållits av hennes familj. Bedömningen fann att Edward Hospital hade begått medicinska fel i Zhang Ruis diagnos och behandling, inklusive otillräcklig klinisk grund, överträdelser av behandlingsprinciper och standarder, bristande informerat samtycke och försummelse av nödvändiga försiktighetsåtgärder. Rapporten angav: "I det här fallet borde medicinska teamet ha använt en steg-för-steg behandlingsmetod. Istället genomgick patienten en operation med ett utökat operationsomfång. Därför begick det medicinska teamet fel som bröt mot behandlingsprinciper och normer." Rapporten uppskattade också att sjukhusets medicinska fel bidrog med 25 % till Zhang Ruis död. Edward Hospitals advokat svarade med att de inte kunde kommentera innan rättegången.
Huruvida operation av näsmusslor orsakar lidande tillräckligt allvarligt för att anses värre än döden är en medicinsk fråga som måste behandlas av den auktoritativa medicinska gemenskapen. Att avgöra om operationen på Zhang Rui var lämplig och om sjukhusets behandling följde reglerna är juridiska frågor som ska lösas av domstolen. Detta fall har likheter med Wei Zexi-incidenten, som fick stor uppmärksamhet förra året.
Förra våren var Wei Zexis namn ofta i rubrikerna, vilket väckte stor oro över frågor som outsourcing av offentliga sjukhusavdelningar och sökmotors anbudsrankningar. I Zhang Ruis familjs stämning benämndes Baidu som en sekundär svarande, och påstod att Zhang Rui blev vilseledd av Edward Hospitals betalda sökrankningar för rhinit på Baidu.
Reportern observerade att Baidus sökmotor nu tydligt markerar kommersiella annonser och ger riskvarningar. Zhang Rui använde sökmotorn i augusti förra året, efter att dessa förändringar hade implementerats. Kommer Baidu fortfarande att hållas ansvarigt?
Zhu Wei, professor vid China University of Political Science and Law, argumenterar för att internetanvändare bör vara medvetna om annonser i sökresultat när de använder sökmotorer som Baidu. Han ser detta som allmän kunskap. Om Baidu har granskat kvalifikationerna hos de som betalar för söktjänster och tydligt markerat dessa som annonser, då bör det enligt reklamlagen inte hållas ansvarigt. Annonser i sökresultaten bör inte överstiga 30 %, och om en webbplats ägnar sig åt falsk reklam, är sökmotorer som Baidu skyldiga att verifiera och ta bort sådana länkar. Zhu Wei tror att även om sjukhus engagerar sig i falsk reklam på sina officiella webbplatser, kan sökmotorer som Baidu kanske inte hållas ansvariga.
Kallelsen som erhållits av Zhang Ruis familj indikerar att domstolen kommer att öppna fallet den 24 april, två veckor från nu. Emellertid har reportern fått veta att domstolen kan behöva skjuta upp fallet på grund av svarandens invändning mot jurisdiktion. Sjukhusets och Baidus ansvar i detta fall kommer slutligen att avgöras av domstolen. Ett år har gått sedan Wei Zexis död. Vi har sett att landet har vidtagit en rad åtgärder, och vi hoppas att medicinska och internetannonseringspraxis kommer att bli alltmer standardiserade, vilket säkerställer ett effektivt skydd av patienternas rättigheter.
Jag genomgick en nässeptumkorrigeringsoperation på Shenzhen Peace Hospital 2012. Före operationen beskrev läkaren mina symtom som mycket allvarliga och varnade för att utan operationen skulle ett stort antal näspolyper växa, vilket skulle göra dem svåra att behandla senare och potentiellt orsaka svampbihåleinflammation och andra problem. I verkligheten hade jag lidit av rhinit (primärt hypertrofi av den nedre turbinaten) i många år. Förutom nästäppa hade jag aldrig upplevt andra symtom. Huvudmålet med nässeptumoperationen var att lindra ansiktssmärta och förbättra min livskvalitet.
När läkaren förklarade operationsplanen nämnde han att borttagning av en del av den nedre turbinaten skulle göra nässlemhinnan onödig. Kontaktuppgifterna och mobilnumret som lämnades av läkaren som utförde min operation visade sig vara falska, och jag kunde inte nå honom en månad efter operationen. Jag fick lokalbedövning och läkaren visade sig vara mycket likgiltig och indifferent. Under operationen tog läkaren bort en tredjedel av min högra nedre turbinate. Jag frågade också läkaren varför han tog bort den högra nedre turbinaten när min nässeptum var avvikande åt vänster. Läkaren svarade att det var "vanlig praxis."
Efter operationen togs packningen i min näshåla bort inom två dagar. Det förekom dock betydande blödningar efter att packningen togs bort och den var tvungen att ersättas. Jag kontaktade kirurgen vid den tiden, men hans svar var mycket avvisande och otåligt. Han sa att det var normalt och gav mig en vävnad för att hantera blödningen.
Det var inte förrän jag gick till ett tertiärt sjukhus och fick hemostatiska läkemedel som situationen förbättrades. Efter att ha blivit utskriven kände jag att min näshåla ständigt var torr och jag upplevde överventilation. Min hals var alltid fylld med damm. När vintern kom kände jag min hals som extremt kall och jag höll hela tiden på att kräkas. Vad jag än gjorde, blev det inte bättre. Till en början trodde jag att det bara var en del av återhämtningsprocessen, så jag uppmärksammade det inte så mycket. Jag fortsatte att använda saltlösning för att skölja min näsa, men två år senare, inte bara blev mina nässymtom inte bättre, utan min lungobehag förvärrades gradvis. Jag började uppleva andningssvårigheter och kvävning, till och med känsla av ansträngd andning när jag gick i trappor. Mina ögon var alltid fyllda med stjärnor, och varje andetag kändes som en kniv i mina lungor, som om de brändes av eld. Jag hade knappt koncentration på mitt arbete, och min arbetsförmåga var konsekvent låg.
Det var först 2015, när jag lärde mig termen "Empty Nose Syndrome," som jag upptäckte sanningen. Det visade sig att läkaren hade tagit bort en tredjedel av framänden av min nedre turbinat, vilket orsakade betydande skador på min nässlemhinna. Det fanns stora ärr kvar i min näshåla efter borttagningen av den nedre turbinaten. Min näshåla förlorade sin förmåga att filtrera små dammpartiklar från luften, och obehaget och smärtan i mina lungor berodde på inandning av överdrivet damm. Jag ville stämma Shenzhen Heping Hospital, som visade sig vara ett "svart sjukhus," men när jag gick dit hade det stängts.
Specifik länk:
http://sz.house.qq.com/a/20131222/002313.htm
Här är några saker jag vill säga till alla läsare:
Lita inte på något sjukhus som inte är av Grad 3A för operationer, och var försiktig med beväpnade polis- eller PLA-sjukhus.
Empty Nose Syndrome är verkligt, men det medicinska samfundet har ännu inte klart definierat tillståndet. Trots att läkare utomlands har forskat om det, är effektiviteten av nuvarande behandlingar osäker.
Även om Empty Nose Syndrome är mycket plågsamt, bör du inte helt avfärda näsoperationer. När du överväger en näsoperation, diskutera med läkaren om de känner till Empty Nose Syndrome. Om de gör det, kommer de att försöka skydda näsvävnaden under operationen för att undvika detta tillstånd.
Nässjukdomar kan leda till många mentala problem, men patienter med Empty Nose Syndrome är inte "psykiskt sjuka." De är individer som lider av ett tillstånd som andra ofta inte förstår. Deras emotionella kamper och impulser orsakas av sjukdomen som plågar dem, inte av någon inneboende "psykisk sjukdom."
Till de som avfärdar Empty Nose Syndrome som ett psykologiskt problem utan vetenskaplig grund: ni är verkligen ovärdiga era titlar. För att säga det rakt ut, ni är inte lämpade att studera medicin, ett område som kräver objektivitet och noggrannhet.
Kapitel 5
Orsaker till Empty Nose Syndrome
De till synes avancerade teknologierna som "laser" och "lågemperaturplasma," kombinerat med löftet om en "engångsbehandling," har gett många patienter med nässjukdomar en falsk känsla av hopp. Men verkligheten kan vara hård. Efter en kort period av symptomlindring betalar många patienter ett högt pris: torr näsa, nästäppa, huvudvärk, ökad nässekretion och näsblödningar.
Är laser- och lågemperaturplasmateknologier fördelaktiga för patienter med nässjukdomar, eller leder de dem till ett djupare problem? För att förstå detta måste vi först förstå behandlingsprinciperna bakom dessa teknologier. Laserteknik använder den fototermiska effekten av stimulerat strålningsljus på vävnader. Behandlingstemperaturen är hög (över 150°C), och den förångar nässlemhinnan genom att förstöra dess epiteliala lager. Lågemperaturplasmabehandling använder högfrekventa elektromagnetiska vågor för att förångas vävnader vid lägre temperaturer (runt 40-70°C). En högkoncentrerad plasmazon bildas runt elektroden genom ett ledande medium, som krossar de organiska molekylkedjorna i vävnaden, minskar vävnadens volym och orsakar riktad förångning. Denna metod används ofta för att förstöra det subepiteliala lagret av nässlemhinnan, med fördelen av mindre värmegenomträngning.
Båda behandlingarna fokuserar på nässlemhinnan, som är avgörande för näshålans fysiologiska funktion. Slemhinneytan huserar inte bara ett viktigt ciliärt transportsystem som rensar sekret och damm, utan innehåller också körtlar som utsöndrar vätskor för att hålla näshålan fuktig. Dessutom svarar olika receptorer i slemhinnan på om näshålan är ren och temperaturen är lämplig. Att förstöra nässlemhinnan och krympa näsmusslorna med laser- och lågemperaturplasmabehandlingar påverkar oundvikligen slemhinnans funktion och kan leda till kontraproduktiva resultat. Medan vissa tror att lågemperaturplasma endast påverkar det subepiteliala lagret och inte det epiteliala lagret, och därmed orsakar mindre trauma, kan den verkliga skadan på slemhinnan inte ignoreras.
För närvarande används laser- och lågemperaturplasmateknologier ofta för att behandla hypertrofi av den nedre näsmusslan orsakad av rinit. Målet är att förbättra näsventilationen genom att förstöra den nedre näsmusslan. Det finns dock två huvudsakliga typer av hypertrofi av den nedre näsmusslan orsakad av rinit: benhypertrofi, orsakad av benhyperplasi av den nedre näsmusslan, och slemhinnhypertrofi, orsakad av slemhinnhyperplasi. Benhypertrofi av den nedre Näsmusslan är olämplig för behandling med laser och lågemperaturplasma, vilket förklarar varför många patienter inte upplever någon förbättring eller till och med obehag efter sådana behandlingar. För patienter med slemhinnhypertrofi är en period av regelbunden behandling med näshormoner och andra mediciner generellt effektiv, och de bör undvika destruktiva slemhinbehandlingar.
Laser- och lågemperaturplasmateknologier har sin plats vid behandling av nässjukdomar, men deras indikationer bör närmas med försiktighet. För patienter med svår slemhinnhypertrofi av den nedre näsmusslan som inte svarat på regelbundna läkemedelsbehandlingar kan dessa teknologier användas för att förstöra den hypertrofiska slemhinnan i den bakre delen av den nedre Näsmusslan (men inte överdrivet). De kan också användas för att blockera den främre etmoidnerven vid allergisk rinit för att tillfälligt minska nervkänsligheten och förbättra symtomen. Men dessa teknologier ger inte en radikal bot. Dessutom är de effektiva vid behandling av näsblödningar, där blödningspunkterna stängs med hjälp av näsendoskop. Efter operationen bör patienter skölja sin näshåla med fysiologisk saltlösning och använda oljedroppar för att hålla näshålan ren och fuktig, vilket främjar slemhinnans återhämtning.
Patienter som har genomgått laser- eller lågemperaturplasmabehandlingar och upplever symtom som nästäppa, torr näsa, överdriven nässekretion eller näsblödningar bör använda fysiologisk saltlösning för att regelbundet skölja näshålan och överväga mediciner som främjar slemhinnans återhämtning och tunna slemmet, såsom standard myrtenessensolja (Ginoton), för att återställa nässlemhinnans funktion. Slutligen bör patienter vara försiktiga när de överväger laser- och lågemperaturplasmabehandlingar och konsultera en näspecialist vid en ansedd medicinsk institution innan de går vidare.
2012 hade jag mild kronisk rinit.
Jag sökte efter rinit-sjukhus på Baidu och klickade på det översta resultatet, Shanghai Fuda Hospital (ett Putian-sjukhus). Läkaren där utförde bilateralt borttagande av de mellersta och nedre näsmusslorna på mig på mottagningen. Senare konsulterade jag Dr. Yu Hongmeng vid Shanghai Otorhinolaryngology Hospital. Han sa att på grund av denna operation kunde min näsa inte botas och uttryckte sin oro. Nära två eller tre år senare började jag uppleva symtom på Empty Nose Syndrome. Trots många besök på toppsjukhus i Shanghai och att ha spenderat över 100 000 yuan på kinesisk medicin, förbättrades inte mitt tillstånd. En mindre rinitoperation hade lett till Empty Nose Syndrome. Det är viktigt att närma sig rinitoperationer med försiktighet.
Vi måste tillsammans arbeta för att öka medvetenheten om Empty Nose Syndrome, driva på för att det ska erkännas av nationella hälsomyndigheter, inkludera det i sjukdomsregister och medicinska läroböcker samt uppmuntra nationella forskningsinstitut att studera dess behandlingsmetoder. Vårt slutgiltiga mål är att hitta en bot för Empty Nose Syndrome!
Kapitel 6
Faktiskt finns det operationer som inte är relaterade till rinit. Jag blev dock vilseledd att tro att öronproblem orsakades av näsproblem. Jag upplevde obehag i öronen när jag hörde ljud. Trots att jag rådfrågade många sjukhus fann de inget fel på mina öron. Slutligen gick jag till ett privat sjukhus där läkaren hävdade att mina öronproblem var relaterade till min näsa, och jag trodde honom eftersom jag hade studerat öron men inte näsor.
Läkaren rekommenderade operation samma dag, och fakturan visade ensidig borttagning. Under lokalbedövningen insåg jag dock att båda näsmusslorna hade tagits bort. Efter operationen var det ödem ett tag, och när svullnaden avtog kändes min näsa mer ventilerad. Jag började använda bomull länge för att hantera det. Medan min kropp tål det något, kunde jag bara sova med huvudet nedåtriktat på grund av överdriven ventilation. Varje morgon kändes min näsa obehaglig, och mina öronproblem förblev olösta.
Jag upptäckte senare att sjukhuset hade varit inblandat i falsk reklam och inte hade någon officiell sjukhusklass. Jag gick till ett annat sjukhus, där läkaren informerade mig om att jag inte behövde operation och att min nässlemhinna var urholkad.
Kapitel 7
Efter läkar-mordet i Wenling, Zhejiang, började Empty Nose Syndrome, som tidigare betraktades som ett mystiskt tillstånd, att få allmänhetens uppmärksamhet. Lian Enqing, gärningspersonen, misstänktes lida av Empty Nose Syndrome. Efter en serie misslyckade försök att söka medicinsk hjälp och hävda sina rättigheter attackerade han läkaren.
Innan detta incident hade Empty Nose Syndrome "undvikits" av det medicinska samfundet på grund av dess koppling till känsliga frågor som "övermedicinering." Dessutom, utan någon definitiv behandling tillgänglig globalt, begick några desperata patienter självmord eller skadade sina läkare. Empty Nose Syndrome har därmed utvecklats från ett medicinskt problem till en samhällelig fråga.
Öron-, näs- och halssjukdomar
:
Det mest drabbade området för medicinska skador
Efter Wenling-incidenten, som ledde till nationella protester av läkare, identifierades läkaren-mördaren Lian Enqing snabbt som en patient med Empty Nose Syndrome av sina kollegor.
Långt innan Wenling-incidenten hade en grupp av patienter med Empty Nose Syndrome redan bildats i Kina. På grund av bristen på epidemiologiska statistik är det exakta antalet drabbade individer fortfarande okänt.
Wang Xianzhong, en tidigare öron-näsa-halsläkare vid Beijing Tongren Hospital, har studerat Empty Nose Syndrome och genomfört explorativa kirurgiska behandlingar på vissa patienter. Till dags dato har han diagnostiserat över 100 patienter med Empty Nose Syndrome, och hans patientgrupp inkluderar mer än 260 individer. "De patienter med Empty Nose Syndrome som vi känner till är bara toppen av isberget; vi vet inte hela omfattningen av gruppen," uppskattade Wang Xianzhong, och föreslog att det kan finnas mer än 10 000 fall.
Wang Xianzhongs diagnos baseras främst på CT-skanningar som visar betydande förlust av den nedre turbinaten, tillsammans med symtom som torr och kall näshåla, hyperventilation, brösttäthet, sömnlöshet och depression. Den viktigaste faktorn är bevis på destruktiv kirurgi på den nedre turbinaten.
I många år har dessa operationer betraktats som praktiska och effektiva metoder för att behandla rinit. Men de potentiella biverkningarna av dessa ingrepp har ofta underskattats. På ett sätt representerar Empty Nose Syndrome en koncentrerad manifestation av dessa möjliga biverkningar.
Enligt mediarapporter är Wang Xianzhong inte helt säker på att Lian Enqing också led av Empty Nose Syndrome. Men han tror att incidenten i Beijing 2012, där en patient attackerade läkare, är relaterad till Empty Nose Syndrome. Den 13 april 2012 knivhögg en patient vid namn Lv Fuke professor Xing Zhimin vid avdelningen för öron-, näs- och halskirurgi vid Peking University People's Hospital och en läkare vid Beijing Aerospace General Hospital samma dag. Lv Fuke hade genomgått näsoperation i Tianjin och sökte ett intyg från Xing Zhimin för att kräva ersättning från sjukhuset. Wang Xianzhong noterade att det under de senaste tre åren har skett minst tio våldsamma incidenter på öron-, näs- och halsavdelningar, där många gärningspersoner har varit patienter med Empty Nose Syndrome. Förutom dessa våldsamma incidenter finns det otaliga andra medicinska tvister. Wang Xianzhong hävdar att det ökande antalet patienter med Empty Nose Syndrome har gjort öron-, näs- och halsavdelningen, som generellt är en liten avdelning på sjukhus, till ett "kraftigt drabbat område" för läkare-patientkonflikter.
En reporter från Southern Weekend upptäckte att den medicinska övergreppet vid Shenzhen Pengcheng Hospital den 4 september 2012, som skadade fyra personer, också inträffade på öron-, näs- och halsavdelningen och involverade en rinitpatient. Men eftersom sjukhusen ofta hanterar sådana fall diskret, är detaljerna kring dessa incidenter och deras koppling till Empty Nose Syndrome i stort sett okända för allmänheten.
Oförklarlig Smärta
Enligt en reporter från Southern Weekend är "Empty Nose Syndrome" ännu inte officiellt erkänt som en sjukdom inom den inhemska öron-näsa-hals- gemenskapen. Termen "Empty Nose Syndrome" (ENS) introducerades först av den amerikanske läkaren Kern med flera 1994 för att beskriva symptom som följer av förlust av näsvävnad och normal anatomisk struktur. Tillståndet kallas "empty nose" eftersom näshålan blir överdrivet rymlig på grund av vävnadsbortfall.
Wang Xianzhong började studera Empty Nose Syndrome 2009. Han observerade att vissa patienter som genomgått operation på den nedre turbinaten, särskilt de där turbinaten tagits bort i överdriven grad, upplevde ett märkligt symptom: deras näspassager blev bredare efter operationen, men de kände sig fortfarande täppta. Detta symptom, känt som "paradoxal nästäppa," är vanligt hos patienter med Empty Nose Syndrome och är särskilt plågsamt.
Så var fallet med läkaren som begick våld i Wenling. I mars 2012 genomgick Lian Enqing en "bilateral submukosal resektion av nedre näsmusslan" vid First People's Hospital of Wenling City på grund av hypertrofisk rinit. Trots att undersökningar visade att hans näshåla var märkbart öppen, fortsatte Lian Enqing att uppleva nästäppa och var ofta tvungen att använda clips eller bomullspinnar för att öppna sina näsborrar för att kunna andas. Han led också av svår sömnlöshet. Tidigare lugn, blev Lian Enqing irriterad efter operationen, kände att "hela världen är bara näsan."
Wang Xianzhong tillskriver den "paradoxala nästäppan" hos patienter med Empty Nose Syndrome till olämplig fysisk skada på nedre turbinaten, vilket stör den normala andningsvävnadens struktur i näshålan. Denna störning leder till avvikelser från det normala fysiologiska tillståndet för näsandning, vilket resulterar i en serie av andningssystemstörningar och brist på normal andningsuppfattning.
Yu Hongmeng, en öron-näsa-halsläkare i Shanghai, påpekar att nässlemhinnan innehåller olika receptorer som reagerar på näsblockering och temperatur. Därför kan behandling av rinit enbart genom slemhinneablation eller krympning ha motverkande effekter.
Inte alla operationer som överdrivet tar bort nedre näsmusslan leder till Empty Nose Syndrome. Vissa patienter med strupcancer utvecklar inte Empty Nose Syndrome trots att deras näshålor kirurgiskt har gjorts ihåliga. Dessutom kräver vissa patienter med Empty Nose Syndrome ingen speciell behandling ett eller två år efter operationen och återhämtar sig själva tack vare kroppens kompenserande mekanismer.
Patienter med Empty Nose Syndrome uppvisar olika "märkligheter." Vissa behöver stoppa in bomull i näsan för att känna sig bekväma, andra sköljer ofta sina näshålor, och några använder varmt vatten för att "ånga" sina näsborrar. En patient som behandlades av Wang Xianzhong var tvungen att "jaga luft" under en period—varje gång han andades ut, var han tvungen att jaga luften framåt för att undvika obehag.
Många patienter har uttryckt en vilja att byta ut lemmer eller andra organ för att få en frisk näsa. Fan Qiu (pseudonym), en patient från Guangzhou med Empty Nose Syndrome, berättade för en reporter från Southern Weekend: "Det gör ont, men vi kan inte visa det. Till skillnad från dem med brutna ben som får sympati, ser vi normala ut men är i intensiv smärta. Ingen tror på oss; de tror att jag överdriver."
Psykologisk smärta överträffar ofta fysisk smärta. Den oförklarliga "paradoxala nästäppan" leder många patienter till att misstänkas ha mentala problem av läkare och rekommenderas att träffa en psykiater. Familjemedlemmar har också svårt att förstå patienternas lidande.
Vissa patienter riktar sin frustration mot läkarna. Yu Hongmeng tror att patienter med Empty Nose Syndrome ofta hade vissa psykiska störningar innan operationen, och operationen förvärrar deras känslomässiga reaktioner. "Utan operation känner de sig obekväma; med operation känner de sig ännu värre. Om operationen genomförs, skyller de desperat på den för deras problem," förklarar han. Därför är han försiktig med att utföra operationer på sådana patienter, även om de ihärdigt begär det.
Det är värt att notera att vissa patienter som utvecklar Empty Nose Syndrome på grund av olämplig kirurgi blir alltmer fixerade vid ytterligare operationer, i hopp om att använda nya procedurer för att behandla tillståndet orsakad av tidigare operationer. Sedan 2012 har en patient i Zaozhuang, Shandong, genomgått sex operationer, inklusive operation på nedre turbinaten, och spenderat över 100 000 yuan, men fortsätter att söka behandling. Den 2 december 2013 insisterade en patient vid namn Liu, vars symptom hade förbättrats genom hans egna kompenserande mekanismer, på ytterligare en operation från Wang Xianzhong på grund av obehag i andra näsområden.
Sjukdomar Som Undviks
Xianzhong hade genomgått "lågemperaturplasma" operation, en populär behandling för kronisk rinit de senaste åren. Jämfört med konservativa behandlingar och andra operationer, är det mycket attraktivt för rinitpatienter på grund av brist på blödning, låga kostnader och ingen behov av sjukhusvistelse. Efter Wenling-incidenten slutade vissa sjukhus med denna operation.
Yu Hongmeng tror att fördelarna med lågemperaturplasmaoperation för kronisk rinit har överdrivits och ofta missbrukats. I klinisk praxis fann han att medan många patienter upplever kortvarig förbättring i näsventilation, betalar de senare ett irreparabelt pris.
En anonym öron-näsa-halsläkare berättade för Southern Weekend att populariteten av kirurgiska behandlingar för rinit har djupa orsaker. Enligt honom förlitar sig mindre sjukhus, som inte kan utföra stora operationer, på mindre operationer som lågemperaturplasma för inkomst. Intäktsmål sätts för avdelningar och läkare, vilket leder till "övermedicinering." Med offentliga sjukhus som implementerar en noll-prisdifferenspolicy för läkemedel, har operation blivit mer viktig.
En artikel publicerad i Chinese Journal of Otolaryngology 2001 rapporterade att Empty Nose Syndrome identifierades i Kina redan 1996. Författarna varnade för att överdriven konkotomi med ENS är en allvarlig och utmanande iatrogen komplikation och uppmanade öron-näsa-halsläkare att undvika onödig resektion eller skada på nässlemhinna och strukturer.
Empty Nose Syndrome har inkluderats i Kinas auktoritativa medicinska lärobok, Otorhinolaryngology Head and Neck Surgery, publicerad av People's Medical Publishing House, sedan åtminstone 2005, under det officiella namnet "iatrogen atrofisk rinit." Läroboken betonar att detta tillstånd "bör uppmärksammas" på grund av bristen på specifika behandlingar.
Trots detta har Empty Nose Syndrome inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom branschen på grund av betydande ekonomiska intressen och disciplinens image. Som en öron-näsa-halsläkare uttryckte det, tenderar den inhemska öron-näsa-halsgemenskapen att "undvika" sjukdomen, vilket leder till stagnation i den akademiska forskningen om Empty Nose Syndrome.
Oerkänd Smärta och Utmaningarna med Empty Nose Syndrome
Patienter som har genomgått operation på nedre näsmusslan upplever ofta symptom som liknar Empty Nose Syndrome, men de kanske inte är medvetna om detta tillstånd. Läkare undviker vanligtvis att ge en tydlig diagnos i medicinska journaler och väljer istället vaga beskrivningar.
Sedan 2011 har Wang Xianzhong försökt behandla patienter med Empty Nose Syndrome med "fyllnads" operation, och har behandlat fler än 20 fall hittills. Enligt honom blev två patienter botade, några visade förbättring, och andra upplevde ingen effekt. Den kontroversiella naturen av behandlingen har lett till tvister med vissa patienter. Trots detta är Wang Xianzhong inte rädd för våldsamma hämndaktioner från patienter med Empty Nose Syndrome, då han ser till att de är fullt informerade om de potentiella resultaten och riskerna med operationen.
Yu Hongmeng är pessimistisk om behandlingsutsikterna för Empty Nose Syndrome. Trots detta är han omtyckt av många patienter eftersom han är ärlig med att kommunicera de potentiella riskerna med operation på nedre näsmusslan.
Många patienter med Empty Nose Syndrome har rapporterat att kirurgerna före deras operationer fokuserade enbart på fördelarna och inte nämnde möjliga biverkningar. "Oavsett om det var problem med operationen, respekterades inte vår rätt att bli informerade," sa Yu Jia, en patient från Wujiang, Jiangsu, i en intervju med Southern Weekend. I oktober 2012 genomgick Yu Jia bilateral turbinatkryoterapi för allergisk rinit. Operationen ändrade storleken på hans näsborrar, och han utvecklade snart symptom som var i linje med Empty Nose Syndrome. Även om han var övertygad om att han hade tillståndet, bekräftades det inte av en läkare. Nyligen, på grund av bestående smärta, var Yu Jia tvungen att sluta sitt jobb och vila hemma.
Southern Weekend-reporters försökte kontakta flera öron-näsa-halsläkare för intervjuer om Empty Nose Syndrome, men de flesta avböjde. En läkare uppgav att, efter Wenling-incidenten, hade sjukhuset uttryckligen instruerat läkarna att inte acceptera intervjuer med reportrar.
Vissa patienter med Empty Nose Syndrome erkände för Southern Weekend-reporters att de bar på intensiv ilska mot läkare och kände en vilja att skada dem.
Desperata Patienter
"Destruktiva operationer som riktar sig mot nedre turbinaten är inte exklusiva för Kina; de utförs också i utvecklade länder i Europa och Amerika. Varför resorterar inte läkare till våld i de länderna?" frågade Wang Xianzhong under en intervju. Han tillskrev våldet i Kina bristen på rättvisa i det medicinska systemet.
"Sjukhus är platser för att behandla sjukdomar, inte för att lösa tvister," sa Wang Xianzhong. "Domstolar är de rätta arenorna för sådana frågor, men patienter misstror ofta det juridiska systemet."
Många patienter med Empty Nose Syndrome har övervägt att stämma sjukhus för att söka rättvisa, men de flesta har övergivit tanken, då de tror att de inte skulle vinna. Trots detta förblir deras missnöje mot läkarna starkt. "Nästan alla ENS-patienter känner att de har blivit orättvist behandlade," påpekade Wang. "De känner sig övergivna av samhället och sina familjer, vilket förvärrar deras desperation och ilska."
Sex månader efter att ha genomgått en partiell resektion av nedre turbinaten började Lian Enqing uppleva obehag. Han inledde en långvarig jakt på medicinsk behandling och för att hävda sina rättigheter.
Zheng Bijian, biträdande chef för Wenling First People's Hospital, berättade att i slutet av december 2012, när Lian Enqing kontaktade honom och klagade över att "operationen var ineffektiv." Sjukhusets öron-näsa-halsavdelning granskade fallet och fann inga problem med operationen. Cirka tio dagar senare återvände Lian Enqing till sjukhuset och begärde ytterligare en operation för att lindra sin smärta. Efter en avdelningskonsultation drog man dock slutsatsen att ytterligare operation var onödig. Zheng Bijian medgav att Lian Enqing verkade extremt upprörd under sitt besök, till och med knäböjande i desperation.
Dr. Wang Yunjie, som senare blev dödad av Lian Enqing, var inte kirurgen för Lian Enqings operation men hade varit inblandad i medling av den medicinska tvisten.
Lian Enqing var övertygad om att han hade Empty Nose Syndrome. Under sin operation på nedre turbinaten hade han också genomgått en "korrigering av nässkiljeväggen" vid Wenling First People's Hospital. Han trodde att något hade gått fel, och enligt hans syster, Lian Chao, trodde han att den högra sidan borde ha opererats, men att den vänstra sidan istället blev behandlad.
Zheng Bijian informerade Southern Weekend-reportrar att sjukhuset hade sökt råd från Tang Jianguo, vice ordförande för Zhejiang Provincial Otolaryngology and Head and Neck Surgery Society, angående Lian Enqings fall. Reportern försökte verifiera detta med Tang, men Tang avböjde en intervju.
En biträdande direktör för Wenling Municipal Health Bureau medgav att Lian Enqing också hade kontaktat Hälsobyrån angående kontroversen kring hans näsoperation.
Enligt hans syster Lian Chao, i början av 2013, följde hon med Lian Enqing till flera tertiärsjukhus i Hangzhous öron-näsa-halsavdelningar, där läkarna inte fann några problem med hans näsa. I augusti 2013 besökte de ett toppsjukhus i Shanghai, där läkarna återigen inte fann några problem. Detta ledde Lian Chao till att misstänka psykiska problem och hon intog sin bror på Shanghai Mental Health Center. "Min bror ville inte gå, och han attackerade mig och krossade min telefon," sa Lian Chao.
Medicinska journaler visar att den 24 oktober, dagen före mordet, och nio dagar efter att ha tagits bort från Shanghai Mental Health Center av sin familj, gick Lian Enqing för sin sista näskontroll. Han träffade Zhang Zhaohui, en öron-näsa-halsläkare vid Taizhou Municipal Hospital, och använde ett alias på patientregistreringsformuläret, misstänkte samverkan bland läkarna.
Southern Weekend-reportrar försökte senare att intervjua Zhang Zhaohui om Lian Enqings behandling, men Zhang avböjde och sa att intervjun krävde sjukhusets godkännande. Sjukhusets vice president sade också att godkännande från högre myndigheter var nödvändigt.
Dagen därpå, gick Lian Enqing, en misstänkt patient med Empty Nose Syndrome, till Wenling First People's Hospital beväpnad med kniv och hammare.
De Större Konsekvenserna av Obehandlad Smärta
Smärtan som är förknippad med Empty Nose Syndrome är svår för andra att förstå, vilket bevisas av läkar-mordet i Harbin.
Flera år sedan, upplevde jag rinit på grund av överarbete och sena nätter. Jag sökte behandling vid First Affiliated Hospital, där antiinflammatoriska och slemlösande läkemedel inledningsvis botade mig. Men symptomen återkom inom en halv månad och utvecklades så småningom till frontal sinusit. Jag gick senare till Second Affiliated Hospital, där situationen verkade förbättras. Men när jag blev äldre och min hälsa försämrades, började mardrömmen på nytt—väderförändringar, nästäppa, frekvent rinnande näsa, svåra halsinfektioner, hosta och andningssvårigheter. Efter omfattande forskning upptäckte jag att 80%-90% av dem som genomgår operation möter sådana följder, som ofta är obotliga. Läkare tillskriver detta individuell motståndskraft.
När jag reflekterar över denna erfarenhet är mitt råd som följer: om det inte är absolut nödvändigt, undvik kirurgi. Förlita dig på kroppens naturliga motståndskraft om det inte är en livshotande situation. Sjukdomar faller i tre kategorier: obotliga, själv-botande och behandlingsbara. Sök rätt läkare de som enbart förlitar sig på kirurgi kanske inte erbjuder de bästa lösningarna. Du måste bli expert på din egen hälsa.
Jag hoppas hitta en affärsmodell för att ta itu med detta problem och undrar om den kommer att lyckas.
Ytterligare punkter: Det finns många kvacksalvare och bedragare idag; det är viktigt att använda sitt eget omdöme.
1.
Kinesisk medicins anspråk på allsmäktighet: Reflektera över om någon sjukdom verkligen är obotlig.
2.
Medicinsk framsteg: Vad som en gång ansågs vara de bästa lösningarna kan ersättas av bättre alternativ på grund av negativa händelser. Medicin är inte ofelbar; egenvård och motståndskraft är avgörande.
3.
Organismens komplexitet: Individuella skillnader kräver precisionsmedicin, vilket belyser vår begränsade förståelse av biologiska mekanismer. Framsteg behövs fortfarande.
4.
Påverkan på medicinsk personal: Även om 60% av medicinsk personal är hängivna och livräddande, måste de också försörja sina familjer. Tolerans och tålamod är nödvändigt, och vi väntar på förbättringar i det medicinska försäkringssystemet för att möta de växande behoven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar